Metan

Metan (CH4) är en färglös och luktfri gas som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Metanet upptäcktes på 1770-talet av Alessandro Volta, som bland annat uppfann den elektriska kondensatorn.

Metan – en växthusgas med kort livslängd 
Metan är en växthusgas vilket innebär att den har en viss miljöpåverkan. Metangas utgör 8 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Gasen räknas till de kortlivade växthusgaserna och uppehåller sig bara 8 år i atmosfären till skillnad från koldioxid, vilket gör att den inte samlas i atmosfären. Detta beror på att metanmolekylerna reagerar med så kallade hydroxyljoner (OH-), vilket ger koldioxid och vatten. I dag står metan för nästan en tredjedel av den globala användningen av fossila bränslen. Ökningen av metan i atmosfären har mer än fördubblats under de senaste 100 åren men har avtagit sedan 1980-talet, vilket anses bero på förändrade utsläpp.

 I syrefattiga miljö – och idisslande djur
Metan bildas bland annat i syrefattiga miljöer som torvmossar, risfält och avfallsdeponier. Andra källor till metan är idisslande djur, till exempel nötkreatur. Den globala uppvärmningen har gett upphov till upptiningen av metanhydrater i den frusna havsbotten och tundran i Arktis vilket idag utgör en stor källa till metan. Sedimenten på havsbottnarna i Östsibiriska havet innehåller 200 gånger mer metan än vad som finns i atmosfären.

Användningsområden
Metan används bland annat som bränsle och inom den kemiska industrin. Metan är mycket brandfarligt och utgör bland annat en stor explosionsrisk i gruvor där det naturligt är vanligt förekommande.  Metan som säljs för kommersiellt syfte blandas därför vanligen med illaluktande svavelföreningar som etylmerkaptan för att den ska upptäckas vid läckor. Även fossila bränslen innehåller stora mängder med metan och därför förbränns metanet vid utvinningen av till exempel olja för att minska risken för explosioner.