Gasolsäkerhet på byggen
För att eliminera säkerhetsriskerna som kan uppstå vid felaktig hantering av gasol har AGA tagit fram en utbildning speciellt riktad just mot byggen, där gasol ofta används. Skanska är ett av de företag som prioriterar gasolsäkerhet.
På byggen används gasol framför allt vid gjutning för att betongen inte ska frysa. Fördelen med gasoluppvärmning är stor. Framför allt ur arbetsmiljösynpunkt eftersom man slipper diesel som är ett giftigt alternativ, både vad gäller avgaser och eventuellt spill. Gasolen däremot ger rena avgaser som endast består av vattenånga och koldioxid.
”Det måste finnas gasolansvariga på byggen, särskilt om man använder stora volymer”, säger Hans Henningson på AGA, som utbildar i gasolsäkerhet på byggarbetsplatser.
Tio kurser om året
Gasolen är brandkänslig men vet man hur man ska hantera den är den inte farlig. Just därför genomför Hans tillsammans med kollegor från AGA mellan tio och femton kurser om året, särskilt på vintern. Det är då, under den kalla årstiden, som gasolen behövs för att värma betongen och se till att den inte fryser. Den används också för att putsa fasader och av takläggare för att värma upp och ”smälta ihop” takpappen.
Det finns en konstant efterfrågan efter kurserna inom byggsektorn, som AGA är ensamma om att hålla. Alla kurser inleds med en teoretisk del som innehåller en introduktion om gasolens egenskaper, risken för brand, etc. Därefter tar man upp hur gasolen ska hanteras och transporteras. Arbetsmiljöaspekten tas också upp, exempelvis hur utrustningen ska kontrolleras så att den håller tätt och hur slitna och trasiga delar ska bytas ut.
Både teori och praktik
Den teoretiska delen avslutas med ett skriftligt prov som följs av en praktisk del. Den praktiska delen genomförs av Fogas och är uppdelad i två delar; dels får kursdeltagarna koppla ihop infravärmare som försörjs av gasfaspaket, dels att för större uttag koppla in en förångare till ett vätskefaspaket vilket gör att man kan ta ut 32 kg/timme vilket är nödvändigt då man använder sig av större byggtorkar eller värmeväxlare.
”Vi har ett nära samarbete med bland annat Skanska och Cramo”, berättar Hans Henningsson, och kontaktpersonerna där får löpande information om kurserna. Andra byggföretag hittar information om kurserna på nätet. Stora företag som Skanska måste ha en gasolansvarig som tar det yttersta ansvaret för hur den hanteras. Det är ett krav att kunna hantera brandkänsliga produkter.
Skanska prioriterar säkerheten
Malin Gyll är produktionsledare på Skanska i Umeå. Just nu arbetar hon på ett bygge med 35 bostadsrätter och som arbetsledare är det hennes uppgift att vara gasolansvarig och se till att alla anställda är informerade om hur gasolen ska hanteras.
På Skanska i Umeå var man lite skeptisk mot gasol efter en tidigare olycka men bestämde sig ändå för att gå tillbaka till gasoluppvärmning. Därför kändes det extra angeläget att genomföra en utbildning med arbetslaget.
”Jag har väldigt stor respekt för gasolen”, säger Malin Gyll, som visserligen inte var med 1986, när ett helt hus sprängdes bort i Umeå, men ändå har hört historien av sina kollegor. Efter den olyckan dröjde det innan man vågade sig tillbaka till gasolen, men arbetsmiljöaspekten, med renare luft och behagligare miljö, fick väga över och nu har hon och drygt tio kollegor gått en kurs i gasolsäkerhet genomförd av AGA.
Utbildning ger trygghet
”Vi måste vara två som är gasolansvariga”, säger Malin Gyll. Sen är det mitt yttersta ansvar att se till att informera om att det finns gasol på bygget. Kursen avslutades med en praktisk del, som genomfördes av Skanska Maskin. Att hela utrustningen togs dit och man fick se hur allt fungerade i praktiken tycker Malin var avgörande.
”Även om jag fortfarande tycker att det är lite obehagligt så har jag fått en mycket större förståelse och lärt mig hantera gasolen”, säger hon. Det känns tryggt att ha utbildningen i botten.
Läs mer om AGA:s säkerhetsutbildningar
