Så funkar det: Dykning med tub

Har du drömt om att uppleva havets hemligheter? Fler och fer svenskar tar i dag ett dykcertifkat som möjliggör dykning med tub i öppet vatten. Att dyka med lufttuber är fascinerande och ger en fantastisk kontakt med havets växt­ och djurliv. Men hur fungerar dykning egentligen?

Det f1nns två former av dykning: fridykning och dykning med tub. Utan hjälpmedel ligger rekorddyket på hela 130 meter, men normalt tar sig dykare sällan ner djupare än tolv meter utan utrustning. För allting därunder krävs dykarutrustning med lufttuber.

Ökat djup genom heliumblandningar
Med vanlig luft i dykartuberna kan en person inte dyka djupare än cirka 20 meter då det höga trycket på större djup gör att syret blir giftigt för kroppen. Har du rätt sorts utrustning och andra gasblandningar än vanlig luft, möjliggörs längre och djupare dyk. Exempelvis kan gasblandningen Nitrox, luft med högre syrehalt och lägre kvä­vehalt än normalt, förlänga dyktiden. Gasbland­ningar som Heliox och Trimix ersätter kväve med helium vilket möjliggör djupare dyk. Generellt krävs mer helium ju djupare man dyker. Helium har dock också sina nackdelar: gasen har snabbare utvädring och kräver därför bättre avvägningar; då ofrivilliga uppdyk kan få tråkiga konsekvenser. Helium leder dessutom snabbt bort värme och extra skydd mot nedkyl­ning behövs därför.

Kontrollerade dyk krävs för ökad säkerhet
Dykning på djup medför även ett flertal risker som dykaren måste känna till och anpassa sig till för att undvika skador. Två återkommande faror är dykarsjuka och kväveberusning. Dykarsjuka är ett tillstånd som uppkommer då man stiger upp för snabbt efter djupdykning med följd att det bildas gasbubblor i krop­pen av syrgastubernas blandning av syrgas och kvävgas. Symptomen på dykarsjuka är så kallade dykarloppor, vilket känns som små stickningar i huden. Andra symptom kan vara andnöd, hosta, svår huvudvärk med illamå­ende och kräkningar, kramper och medvets­löshet. För att undvika dykarsjuka krävs att dykaren stiger långsamt upp till ytan, med pauser på uppvägen. Ju längre dyk och djup, desto långsammare uppstigning.Kväveberusning kan uppstå när en person andas gas med hög andel kväve, oftast i samband med dyk under 45 meter och fel gasblandning i tuber­na. Kväveberusning ger liknande symptom som alkoholberusning. Vanliga symtom på kvävebe­rusning är tunnelseende, oro, yrsel, försämrad re­aktionsförmåga samt minskad andningsfrekvens. Detta kan leda till faror för dykaren då förmågan att fatta kloka beslut under dykningen minskar. Till skillnad från alkoholberusning ger dock inte kväveberusning någon ”baksmälla”, berusningen försvinner direkt då trycket minskar.Genom att ha betryggande säkerhetsmar­ginaler vid dykning, minskar risken att drabbas av dykarsjuka och/eller kväveberusning. Bästa starten är en bra dykarutbildning som ger dig de kunskaper som krävs för att bemästra riskerna.

Dykcertifikat krävs vid dykning på öppet hav
För att kunna dyka med tub i öppet hav krävs i dag att man går en utbildning och erhåller ett dykcertifkat. Padi räknas som världens största utbildningssystem för fritidsdykning, med kurser från första provdyket till avancerade masterut­bildningar. Open Water Diver Certifcation kallas det intyg du får efter avklarad grundkurs med Padi och det ger möjlighet till dykningar med tub över hela världen. Idag finns det cirka 2000 aktiva instruktörer och dykledare i Sverige som arbetar genom de 140 licensierade dykskolorna.