Krypton(Kr) \u00e4r inte bara Supermannens hemplanet, utan \u00e4ven en av de mest ovanliga gaserna p\u00e5 jorden. \u00c4delgasen, som f\u00f6rekommer i 0,0001% i v\u00e5r atmosf\u00e4r, \u00e4r b\u00e5de lukt- och f\u00e4rgl\u00f6s.<\/p>\n
En slumpm\u00e4ssig uppt\u00e4ckt<\/strong> Lyser upp v\u00e5r v\u00e4rld<\/strong> D\u00f6dlig f\u00f6r Supermannen \u2013 men hur \u00e4r det f\u00f6r oss?<\/strong> F\u00f6rst och fr\u00e4mst, kryptonit existerar inte i verkliga livet. Det skulle dessutom vara mycket sv\u00e5rt f\u00f6r oss att f\u00e5 en reaktion av krypton, d\u00e5 gasen \u00e4r en \u00e4delgas betyder det att den har extremt sv\u00e5rt att kombinera tillsammans med andra kemikalier och d\u00e4rf\u00f6r varken brinner eller skapa korrektion. S\u00e5 \u00e4ven om krypton \u00e4r d\u00f6dligt f\u00f6r den fiktiva Supermannen kan du vara helt s\u00e4ker i verkligenheten!<\/p>\n Text: Mathilda Simonsson Krypton(Kr) \u00e4r inte bara Supermannens hemplanet, utan \u00e4ven en av de mest ovanliga gaserna p\u00e5 jorden. \u00c4delgasen, som f\u00f6rekommer i 0,0001% i v\u00e5r atmosf\u00e4r, \u00e4r b\u00e5de lukt- och f\u00e4rgl\u00f6s. En slumpm\u00e4ssig uppt\u00e4ckt Gasen uppt\u00e4cktes 1898 av Morris Travers och William Ramsay n\u00e4r de tv\u00e5 forskarna f\u00f6rs\u00f6kte hitta ett kemiskt element som skulle fylla platsen mellan Helium och Argon i det periodiska systemet. Genom att avdunsta i princip alla komponenter fr\u00e5n en liter flytande luft l\u00e4mnades ett tungt gasprov kvar. Den tunga gasen var inte det som forskarna hade hoppats p\u00e5, men i ren nyfikenhet analyserade de gasens spektrum och hittade <\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":3061,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[3],"tags":[31,397],"acf":[],"yoast_head":"\n
\nGasen uppt\u00e4cktes 1898 av Morris Travers och William Ramsay n\u00e4r de tv\u00e5 forskarna f\u00f6rs\u00f6kte hitta ett kemiskt element som skulle fylla platsen mellan Helium och Argon i det periodiska systemet. Genom att avdunsta i princip alla komponenter fr\u00e5n en liter flytande luft l\u00e4mnades ett tungt gasprov kvar. Den tunga gasen var inte det som forskarna hade hoppats p\u00e5, men i ren nyfikenhet analyserade de gasens spektrum och hittade n\u00e5got tidigare ok\u00e4nt! De valde att d\u00f6pa gasen efter det grekiska ordet f\u00f6r \u201dg\u00f6md\u201d – kryptos.<\/p>\n
\n<\/strong>Kemisk formel: Kr
\nMolekylmassa: 83.8 g\/mol
\nDensitet 2.41 kg\/dm3
\nAntal elektroner: 36
\nKovalent radie: 116 pm
\n\u00c5ngtryck: vid trippelpunkten 731 mbar
\nSm\u00e4ltpunkt: 116 K (-157,36 \u00b0C)
\nKokpunkt: 119,8 K (-153,22 \u00b0C)<\/div>\n
\nP\u00e5 grund av att gasen \u00e4r s\u00e5 pass ovanlig (s\u00e5ledes dess h\u00f6ga pris p\u00e5 ca 2000kr\/kg) \u00e4r anv\u00e4ndandet begr\u00e4nsat, dock har f\u00f6rekomsten f\u00f6r krypton i olika ljusk\u00e4llor och energisparande f\u00f6nster \u00f6kat. Genom att anv\u00e4nda sig av krypton i olika ljusk\u00e4llor brinner lamporna b\u00e5de starkare och l\u00e4ngre, lampan anv\u00e4nder dessutom mindre energi. N\u00e4r en elektrisk str\u00f6m g\u00e5r igenom en ljusk\u00e4lla som inneh\u00e5ller krypton skapas ett starkt vitt sken som g\u00f6r att det blir l\u00e4ttare f\u00f6r oss m\u00e4nniskor att se. Gasen anv\u00e4nds \u00e4ven som fyllning mellan isoleringsglas och har varit framg\u00e5ngsfaktorn g\u00e4llande energismarta f\u00f6nster.<\/p>\n
\nSom n\u00e4mnt i b\u00f6rjan \u00e4r krypton \u00e4ven namnet p\u00e5 den planet varifr\u00e5n Supermannen kommer. I serien exploderar planeten p\u00e5 grund av dess instabila och radioaktiva k\u00e4rna. N\u00e4r planeten exploderar skapas ett \u00e4mne kallat kryptonit, bitar av radioaktivt material och \u00e4ven det enda som \u00e4r d\u00f6dligt f\u00f6r Supermannen \u2013 men hur p\u00e5verkar detta oss?<\/p>\n
\nFoto: Shutterstock<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"