Sol och värme inget hinder för snöevent

Plats eller väder är inte längre en begränsning för snöfyllda vintersportsevenemang. Detta har X Games Norway bevisat genom att arrangera Big Air-tävling i tätbefolkat område, under en årstid där shorts och sommarklänningar dominerar.

I väntan på poäng. Sven Thorgren, Sverige, under kvalificeringen till herrarnas snowboardfinal.

Det har blivit allt vanligare med Big Air-hopp på specialbyggda ramper. Vi snackar då om höga stålkonstruktioner som består av över hundratusentals bitar, som en gigantisk byggnadssats täckt av specialproducerad snö. Men vad krävs för att bygga en sådan ramp så att proffsåkare kan få till avancerade tricks som triple cork 1620 eller till och med en quad cork? Och hur gör man snö i sommarvärme?

De flesta Big Air rampar som byggs är temporära och speciellt konstruerade för varje event. Det innebär att varje konstruktion skiljer sig lite beroende på förutsättningarna. En ökande trend är Big Air-tävlingar i stadsmiljöer, som på parkeringsplatser, fotbollsplaner eller som i Fornebu, på en gammal flygplats. På den här typen av event är det ofta begränsat med utrymme vilket ramperna får anpassas efter. Det begränsar hur stora hopp som kan byggas, vilket i sin tur ställer högre krav på åkarna. Är inrunnet, dvs ansatsen, smal och brant har åkarna kort om tid och ont om utrymme att förbereda tricken.

Svenske Henrik Harlaut i skön grab.

Även om hoppen skiljer något åt, bygger de dock på samma principer och grundkonstruktion. Höjden på ramperna kan variera något men det som är viktigt är att hålla proportioner och grader. Själva ansatsen är optimalt 38-39 grader. Kicken, dvs avhoppsedelen måste också vara rätt dimensionerad så åkarna både har möjlighet att få båda bra höjd och längd för att kunna utföra tricken, samtidigt som de ska komma rätt i landningen. Landningen har ungefär samma lutning som ansatsen och mitten av landningen brukar placeras ungefär 70 med från högsta delen på kicken.

Killen som håller stilen. Ett av Harlauts specialtrick är nosebutter trippelcork 1620. I det börjar han rotationen redan innan avhoppet, snurrar sen fyra och ett halvt varv samtidigt som han gör tre voltrotationer.

Inför X Games i Oslo hade rampbyggarna bara 10 dagar på sig att bygga upp det 60 meter höga Big Air-hoppet och få all snö på plats. För att få till det krävs ett välsynkat team av bland annat ingenjörer, konstruktörer, snickare, kranoperatörer, elektriker, riggare, isleverantörer och så kallade ”shapers”. Allt måste tajmas. ”36 man ska bygga ihop nästan 130 000 delar. 37 trailers ska vara på plats i rätt följd och på utsatt tid. Det kräver noggrann planering och att ingenting går fel. Det som inte går att planera och som kan ställa till det är vädret. Regn kan försena bygget och för hård vind gör att kranarna inte kan användas som planerat”, berättar Martin Mathisen, arenachef för Big Air X Games Norway. Som tur är var det strålande sol och klarblå himmel under  inför X Games på Fornebu, så bygget flöt på enligt plan.

Skräddarsydd snö

Hur får man då till det med snön en varm och strålande majdag som det har varit nu? Sijtze Binksma på Polar Europe berättar: ” Vi använder tält för att tillverka snön i. På så sätt kan vi kontrollera vilken snökvalitet vi får och vi är inte heller beroende av vilken temperatur det är utomhus. Många event som vi gör snö till är på platser med plusgrader och då behövs en sluten miljö. Genom att använda tälten kan vi tillverka snö oavsett om det är minus 15 eller plus 30. Snön gör vi genom att spruta en luft- och vattenblandning i tältet.  Nitrogen håller – 196 grader Celsius och när den blandningen kommer i kontakt med luften som cirkulerar i tälten skapas snön.”

Till inrunnet och landningen görs snö i minus 6 grader. Under varma dagar behövs torr-is för att hålla snön kall.

Vilken typ av snö som ska tillverkas styrs med mängden flytande kväve som tillsätts. ”I minus 10 grader får man bra kvalitetssnö. Vill man få en finare pudersnö, krävs det en miljö som håller minus 40-50 grader Celsius. Vid högre temperaturer behövs mer nitrogen för att tillverka den snö man vill ha”, berättar Binsksma.

För Big Air-hoppen brukar oftast två typer av snö användas. Var i backen och vilken lutning det är avgör vilken typ av snö som läggs på och hur tjockt snölagret ska vara. ”På vissa ställen som i kickarna ska det vara lite blötare och mer kompakt snö och för att få till det har vi lite mer vatten i blandningen så vi får minus 6-8 grader i tälten. Den mindre kompakta snön görs i minus 12 grader”, förklarar Binksma.

Träningshopp i rampen. Trettonåriga Kokomo Murase, Japan, vann guld i damernas Snowboard Big Air.

Det som är smidigt med tälten är att de kan placeras precis där man vill ha snö, så att den slipper forslas. När snön väl är tillverkad tar så kallade ”shapers” över och lägger ut snön exakt som den ska vara. Vilket snödjup som läggs har med vilken lutning det är på hoppet. De flesta ställen har ett djup på 40 cm, men vissa platser har 50 och 60 cm djup snö. För att snöns ska hålla kylan så bra som möjligt täcks den med presenningar. Snön kyls också med torris men för att snön ska hålla när det är riktigt varmt som det var på Fornebu i maj, så fylldes det på med ny snö varje dag fram till tävlingen.

Nöjda åkare en succéparameter
I slutändan är det trots allt utövarna som avgör om Big Air-rampen och snön håller måttet.  En av dem som tävlande i X Games Norway på Fornebu var Tiril Sjåstad Christiansen. På pressekonferansen innan tävlingen var hon väldig pepp på att tävla igen efter en tids frånvaro på grund av skada. ”Det ska bli intressant att se hur snön håller”, kommenterade hon då. På träningen två dager efter var hon dock nöjd. ”Kanon”, svarade hon då hon fick frågan om hur hoppet kändes. Hon fick till slut nöja sig med en silvermedalj i damernas Ski Big Air.

Takeru Otsuka, Japan, överlycklig vinnare till guldet i herrarnas Snowboard Big Air. Intervjuad av X Games Jack Mitrani.

Svenska Henrik Harlaut, innehavare av sex X Games-guld, tyckte också att förhållandena var perfekta när han testade hoppet dagen före tävlingen. ”Det är ganska blöt och kompakt snö här, men jag gillar det så,” sa han. Henrik knep silvret i herrarnas Ski Big Air.

Har du snökoll?
  • Det flytande kväve som användes för snötillverkningen för X Games Norway, tog varje tankbil ungefär 3 timmar att tömma. 11 ton i timmen vid 12 bars tryck.
  • Snö är egentligen färglös. Det som gör att snön upplevs vit beror på att hela ljusspektrat reflekteras av de mångfacetterade snökristallerna.
  • Under OS i Pyeongchang 2018, byggdes Big Air-landningen genom att lägga massa snö på toppen av en del av arenans sittplatser.
  • Ett klassiskt Big Air-hopp där är kicken placerad högre upp än landningen, kallas Step down.  Ett hopp där kick och landning ligger på samma nivå kallas Table top.
  •  Ihållande regn som håller plus sex grader, kan göra så att temperaturen sjunker tillräckligt mycket för att regnet ska övergå till snö.

Top tre i herrarnas skidor: Birk Ruud, Norge, guld. Henrik Harlaut, Sverige, silver. Oystein Braaten, Norge, brons.

Text: Cecilia Rudengren & Unni Bekkevold
Foto: Cecilia Rudengren